Jun 202012
 

Efter Å-varvet i lördags är det bara total träningsfokus på backe, transportpass, lång- och ultrapass i terrängen de närmaste fyra veckorna inför Swiss Alpine den 28 juli. I måndags inledde jag tillsammans med min vän Per-Arne stavgångsintervallerna i Vilstabacken med en längd på 130 meter och en fallhöjd på 37. Stavgång uppför i högt tempo. Nedför körde jag varannan baklänges (excentriskt) och så framlänges med korta snabba löpsteg. Suger fint i lår och vader! Vi skippade den normalt efterföljande terränglöpningen. Åtta intervaller räckte fint.

Idag var det så dags för en nystart av transportlöpning till och från jobbet. Kommer att köra varje onsdag (2x10km) och ytterligare en gång de veckor jag ”bara” springer ett vanligt långpass på lördagen. Tror jag var sugen eftersom jag vaknade tjugo minuter innan klockan. Klarblå himmel utanför och bara allmänt lugnt utom tornseglarnas hesa skrin och björktrastarnas trastiga kommunikation sinsemellan. Grötfrukost och sedan en halvtimmas soft grötsmältning med katterna. Vid halvåtta var det på med ryggan och mina Fuji Racer – som jag inbillar mig att jag behöver springa in – och så i väg. Tog den vackra grusstigen, som i stort sett går längs med ån ända från Torshälla in till jobbet i centrala Eskilstuna, förutom asfalt sista kilometern. Dessutom passerar grusstigen Ekeby våtmark – ett mikroeldorado för fåglar. Till våtmarken är det rätt exakt fem kilometer hemifrån och längs med ån sjöng många sävsångare medan näktergal, rörsångare och sävsparv var fåtaligare. Strax innan Ekeby noterade jag en gulärla, som jag vet häckar där. I våtmarken var det fullt liv och hektiskt för alla fågelföräldrar. Stannade till och njöt ett tag men tog mig aldrig tid att ta mig upp i ett av fågeltornen. Glad i själen fortsatte jag mot jobbet. Kändes som en riktigt skön start på dagen, särskilt som onsdagar innebär lång dag på jobbet.

Stämplade ut vid 18:00 på jobbet. Fläktande vind och några utspridda molntussar. Tog mig igenom en del tråkiga löparkvarter innan jag kom till Årbyskogen och dess myller av spår och stigar. Tog en som jag vet leder till gröna-mil-spåret som bär iväg ut bland härligt kulturlandskap med kossor, får och hästar. Det var så härligt för alla sinnen och jag skulle kunna gödsla med superlativ, men nöjer mig så här. Kom till hästgården vid Övre Gärdtre, men såg till min förvåning inte en häst i någon av hagarna. Har aldrig hänt förut. Drygt en halvkilometer efter Gärdtre kommer ett rätt speciellt landskap med ängar, betesmark och åkrar med utspridda kullar likt öar. Plötsligt uppfattar jag en rörelse i det perifera synfältet och allt sker reflexartat, som den fågelskådare jag är. Ut från den närliggande skogsdungen kommer en elegant lärkfalk flygande bara ett 30-tal meter ifrån mig över ängen. Den börjar skruva (cirkla på uppåtvindarna). Jag får upp min lilla löpar-kodak-kamera, drar på full zoom och siktar grovt mot falken. Ett höftskott skulle man kunna kalla det. Döm om min förvåning när jag tankade över bilden på datorn. Riktigt kass bild, men ändå, en lärkfalk, fast ni tycker säkert det ser ut som en vanlig svala. Ja, där låg den och skruvade när plötsligt en sparvhök kommer dragandes. Ner drog falken mot höken och det blev en uppvisning i luftakrobatik. Jag själv stod still sedan flera minuter kan tilläggas. Läckert! Perfekt biotop för lärkfalk. Får hålla koll på häckning. Falken och höken försvann bakom en dunge och det var väl dags för mig att röra på benen. Efter det hände inte så mycket, utom att benen kändes härligt pigga. Dagens transportlöpning landade på strax över 20 km med ett snittempo på 5:15.

Imorgon väntar lång backintervall i Vilsta: 6x1300m i lång uppförsbacke och så träning på nedförslöp. Känns som kroppen genomsyras av löplust just nu och en inre längtan till sköna långpass längs Sörmlandsleden framöver.