Aug 112015
 

150811aPå dagen för ett år sedan landade jag på Hemavans flygplats. Solen strålade, luften uppfriskande och temperaturen behaglig. Det var då dags att ge sig ut på ett 10 dagar långt löpäventyr på Kungsleden, från Hemavan i söder till Abisko i norr. Första dagens eftermiddag och kväll var helt fantastisk med klättring upp till norra Sytertoppen och gudomlig stiglöpning genom södra Tärnasjöns sjösystem med en mängd öar och broar genom skymningen fram till Tärnasjöstugan. Lätt att bli lyrisk och nostalgisk. Detta inlägg var ju tänkt som en liten teaser för ett nytt löpäventyr i svenska fjällvärlden och den som missat mitt äventyr på Kungsleden förra året hittar avhandlingen här.

Upplägget för detta löpäventyr tog form redan under den gångna vintern. Jag hade en djup längtan att springa Padjelantaleden, som är ”lagom” lång med sina dryga +14 mil, beroende på vägval, och jämförelsevis få besökare som befolkar leden. Logistikmässigt är det absolut enklast att springa från Ritsem (efter båtfärden över Akkajaure förstås) till Kvikkjokk och när jag skriver ”logistikmässigt” syftar jag på flyg till Gällivare och därifrån buss till Ritsem. Och när man ändå kommer till Kvikkjokk vore det högst oanständigt att inte fortsätta springa den fina – men stundtals jävligt steniga – sträckan av Kungsleden via Pårte och Rapadalen upp till Saltoluokta. Det finns en sträcka av Kungsleden jag verkligen längtar tillbaka till och det är den mellan Hemavan och Saltoluokta. Resten av leden kan jag vara utan. Denna gång – om vädrets makter ger mig sin väsignelse – kommer jag att göra flera avstickare från leden och klättra upp på ett antal läckra och utmanande toppar, inte minst det mäktiga berget Tjahkelij som höjer sig över Rapadalens delta mittemot Skierffe.

När det gäller Padjelantaleden kommer jag även där göra avstickare upp på närliggande berg och toppar. Dessutom kommer jag att ta den gamla sträckningen av leden mellan Kisuris och Låddejåkka, vilken går över toppen Njirek på 976 m och Loadásj höga toppar. Som sagt, vädret är rätt avgörande för diverse toppbestigningar, men upplägget ser i grova drag ut som följer:

Måndag 17/8
Resdag, tälta i Ritsem, eventuellt klättra upp på Stuor Sievgok om vädret är bra. Äta på fjällstationen

Tisdag 18/8
Änonjálmme-Stáloluokta (65 km). Båt från Ritsem till Änonjálmme, framme 07:30, klättra upp en bit på Áhkka. Ta gamla sträckningen mellan Kisuris och Låddejåkka.

Onsdag 19/8
Stáloluokta-Tarrekaise (59 km).
Klättring upp till någon av topparna i Tarrekaisemassivet

Torsdag 20/8
Tarrekaise-Kvikkjokk (18 km)
Handla i Kvikkjokks fjällstation och äta middag

Fredag 21/8
Kvikkjokk-Aktse (41 km)
Bestiga Tjahkkelij med utsikt över Rapadalen innan båtturen över Laitaure till Aktse. Kanske hinna med Skierffe, annars på lördag morgon.

Lördag 22/8
Aktse-Saltoluokta (34 km)
Skierffe innan båttransporten från Svine. Klättra upp för Njalásjbjákte och Lulep Gierkav.

Söndag 23/8
Saltoluokta-Gällivare
Tidig morgon och en vända bort mot Sjöfallsstugan via Lulep Gierkav och gamla Kungsleden.

Totalt fem båttransporter mellan Ritsem (start) och Kebnats (slut).

150811c

Till skillnad från förra årets äventyr på Kungsleden då jag sov i STF:s fjällstugor blir det denna gång övernattning i tält. En del har sagt att springa mellan stugor är ett ”enkelt” alternativ, men jag skulle nog säga att det är tvärtom, det vill säga ett alternativ som istället kan utgöra ett stressmoment, särskilt på sträckor där det är glest mellan fjällstugorna. Bortsett från packvolymen är alternativet med tält, sovsäck och liggunderlag enligt mig det avgjort ”enklaste” alternativet, som erbjuder både flexibilitet och frihetskänsla. Och skulle det bli riktigt grisväder, ja, då finns ju alternativet att ta in på en fjällstuga. Förra året låg ryggans utgångsvikt på 6,8 kg och denna gång landar totalvikten på 6,9 kg. Skillnaden är en mer slimmad packning i år med mindre mat/energi och absolut inget extra av någonting. Tält (yttertält och golv), sovsäck och liggunderlag väger in på 1,7 kg. Det kritiska med att springa med hela övernattningskittet är främst packvolymen och jag vill absolut inte gå upp i storlek på löpryggan avsedd för denna typ av äventyr. Jag har nu moddat min Inov-8 Race Elite på 24 liter ytterligare sedan sist och låtit skomakaren sy på vadderade (före detta) bärremmar på det annars smala höftbältet i hård nylon, vars låsanordning i hårdplast jag fick skav av på höften under Kungsledsäventyret första två dagar (virade sedan in låsanordningen med en tröja).

150811e 150811d

Imorgon är det sista arbetsdagen och sedan väntar två veckors semester. På måndag morgon lyfter planet mot Gällivare och 6 1/2 dagars löpäventyr i fjällvärlden kan ta sin början. Längtar av hela mitt hjärta!