Apr 162012
 

Efter ett lugnt och skönt kvällspass i Årbyskogen med Nordeakollegorna cyklade jag hemåt mot en smått isande nordvästan. Väl hemma mötte mig katternas intensiva jamanden och så snart jag öppnat dörren så klängde deras blickar i mitt ansikte, innan de började sno runt benen. Sinne och fingrar tinade på momangen. De små liven får en att smälta. De efterföljande triviala och vardagliga sysslorna utelämnar jag i denna text, utom det heta och avslappnande badet. Lyxar till det och kryper strax ner under duntäcket med Murakamis andra bok i 1Q84-trilogin. Läste ut första boken i går kväll och nu är det kusligt spännande, även om jag inledningsvis skrattat spontanhögt åt vissa klockrena meningar, vilket är ett gott betyg. Frågan är bara om Murakami lyckas trollbinda mig i ytterligare två böcker. Det lär med tiden visa sig om han håller ända in i mål, som den marathonlöpare och mästare på korta romaner han är. Nog med ord för idag.