Apr 272014
 

140426aDenna helg, nå fredag till lördag, var sedan länge inplanerad av Kerstin och mig för att testa utrustningen innan GL3D i England 3-5 maj. Vi blev helt saliga när vi sprang etapperna 7-8 på Bruksleden i början av mars och bestämde att vi ville tillbaka dit senare på våren, inte minst för att jag ville uppleva fågellivet kring de stora mossarna. Vi bestämde oss då för att testa utrustningen vid Rövallsmossen genom att övernatta fredag till lördag och sedan springa de fantastiska etapperna på lördag morgon/förmiddag. Hur spännande och efterlängtansvärt som helst!

Dagarna, veckorna, stigarna, ultralångpassen passerade och så vart det fredag den 25 april. Löning och sommarvärme! För vanliga döda innebär väl det grill och rosé i trädgården, men för oss äventyrliga stiglöpare gäller helt andra saker. Jag tog 15-tåget till Västerås. Kerstin mötte mig på stationen och vi drog till Brages textiltryckeri, då jag skulle lämna lite tröjor och ge dem tryckinstruktioner för tryckningen av klubbtröjorna till Eskilstuna Trailklubb, då jag kommer att vara i England när allt detta sker. Nå, en parentes. Sedan vidare hem till Kerstin för att hämta hennes packning, som inte var helt färdigpackad, och så avnjuta en grymt stor latte på hennes soldäck. Vilket väder! Bästa sommarvärmen och vindstilla.

Det var två lyckliga själar som till slut satte sig i bilen och styrde kosan mot Surahammar. Efter ett kort stopp i Erikslund och lite sightseeing efter en missad avfart närmade vi oss Surahammar och svängde in på en grusväg strax innan golfbanan. På en smal, gropig och snirklande grusväg färdades ett förväntansfullt par sakta mot målet för kvällen och natten. Efter drygt tre kilometer var vi framme vid den lilla parkeringsfickan där Bruksleden korsar grusvägen. Äntligen. Härligt kvällsljus och fantastisk tystnad, förutom ett talltitepar som höll låda precis vid bilen.

Vi gjorde oss i ordning och axlade ryggsäckarna. Lyckliga av att äntligen vara framme och befinna sig i vacker vildmark tog vi leden norrut mot Rövallsmossen. Vi stannade här och där då minnesbilder av händelser från vårt tidigare löpäventyr gjorde sig påminda, med ett leende av igenkännande som resultat. Solen sänkte sig sakta men obönhörligt och ljuset silade sagolikt mellan stammar och kronor. Efter någon halvtimmas vandring nådde vi så Rövallskojan. En liten övernattningsstuga med fyra sängplatser och kamin, som är öppen för allmänheten att använda. Vi hittade snabbt en glänta som gjort för vårt lilla tält. Vi började packa upp och slog snabbt upp tältet. In med liggunderlag, sovsäck, kläder som kudde och sovunderställ. Resten av packning la vi dock i stugan. Vi promenerade sedan den korta biten bort till Rövallsmossen och njöt av den den vidsträckta mossen. Som en savann i varmt kvällsljus. Inga giraffer uppenbarade sig denna gång heller, men med fantasi är det mesta möjlighet. Jag är glad att jag ser tankar i bilder! Bofinkar och rödhakar sjöng för fullt och enstaka trumpetanden från tranor ekade avlägset.

140426b 140426c 140426d 140426e 140426f 140426g 140426h
140426i

Väl tillbaka till vårt lilla läger var det dags för matlagning. Kerstin hade tagit med sig två förpackningar kyckling curry från Real Turmat. Vi hade redan räknat ut att en förpackning per skalle energimässigt inte skulle räcka i England, så jag hade tagit med mig 5 dl kokt råris som test att dryga kycklinggrytan. Det började bli småkyligt och stora myggor hade hittat oss. Myggor i april! När maten sjudit avnjöt vi den med andakt och den var riktigt god och välkryddad. Vi insåg att vi skulle behöva två påsar per skalle per middag i England och i skrivande stund håller jag nu på och torkar kokt råris i ugnen. Vi rundade av kvällen och det sista ljuset med varsin kopp lapsang. Lyssnade till tystnaden och njöt. Sedan var det dags att krypa ner i sovsäckarna. Hög mysfaktor efter det att Kerstin fått igång värmen i sina blötkalla fötter.

140426j
140426k

Vi somnade till slut, men det handlade knappast om någon form av Törnrosasömn. Mitt i natten vaknade jag pissnödig och jag har lärt mig att inte vänta, utan bara gå upp och pissa för att snabbt kunna somna om. På med pannlampa och ut i skogen. Kerstin passade på hon också. Sedan somnade vi om och vi hade väl olika upplevelser av våra liggunderlags form och storlek. Själv låg jag skönt på mitt Thermarest, men får lov att fixa en bättre påse med kläder som kudde. Tältet var väl rymligt för två personer och det var inga problem att vrida och vända sig om. Vi hade ställt klockan på 05:00, men vi vaknade bra mycket tidigare än så av ett tranpar som trumpetade högt och ljudligt, som stod de utanför tältet och ropade glatt åt oss. Det ekade högt i skogen. Ödsligt men ändå värmande på något sätt! Vi låg knäpptysta och bara lyssnade på dem och så plötsligt hördes orrarnas bubblande kutter som bildar en ljudmatta där ljudet svänger i tydlighet. Jag blev varm om hjärtat, då det var just detta jag längtat efter i fågelväg på denna tur. Vi somnade om med ett leende på läpparna och vaknade till av klockalarmet, men vi bestämde oss för att sova vidare. Vi sov skönt fram till klockan sju. Båda var vi supernöjda med våra sovsäckar, Haglöfs Hypna 2S. Varma och rymliga med extra dunstoppning vid fötterna. De kommer fungera klockrent i England!

140426l

Jag hade nog kunnat ligga och dra mig någon timma till, men frukost och stigarna väntade på att intagas! Solen hade redan stigit betänkligt högt. Himlen klarblå och trädkronorna var alldeles stilla. För själva middagen, te och kaffe använde vi Kerstin gasolkök från Jetboil och till morgonens grötkok använde vi mitt kök från Primus med en kastrull som lämpar sig för detta. Vi körde min specialgröt av malda havregryn, dinkel, mandel, cashew, pumpakärnor, chia, solros- och linfrön. Vi rundade av med en espresso och morotskakssnittar från Davos. Allt detta avnjöts till en konsert av sjungande bergfinkar, som ju är en typisk Norrlandsfågel. Tror jag aldrig varit med om att höra 10-15 sjungande bergfinkar så koncentrerat till en soldränkt tallmo. Det värmde oerhört gott i mitt fågelskådarhjärta att få uppleva denna konsert! Det blev av förståeliga skäl en lååång go frukost.

Vi promenerade bort och avnjöt Rövallsmossen i morgonljus innan vi packade ihop allt och vandrade iväg mot bilen. Nu var vi rejält sugna på att få komma iväg och springa på stigarna. Väl vid bilen var det bara att svida om till stiglöparstassen. Det kändes på en gång att dagen skulle bli varm, så jag började med långärmad merino och normal trailmundering. Åååhh, så drog vi till slut iväg och till skillnad från förra gången sprang vi nu etapperna 7 och 8 medurs. Stigarna och naturen var så fantastiska och varierade som vi mindes dem, men betydligt torrare sedan sist! Jag tänker inte försöka beskriva naturen och stigarna, då de helt enkelt måste upplevas, så välkomna att mingla och spring etapp 7 och 8 tillsammans med oss lördagen den 7 juni!

Vi njöt i fulla drag av underbara stigar och halvvägs i vildmarken fick vi uppleva synen av en magnifik tjädertupp som flög förbi i trädtoppshöjd. Som vi väntat på att få se tjäder de senaste veckorna på Sörmlandsleden, utan att bli bönhörda. Nu fick vi se en grann tupp, vilket firades på Surahammars Golfklubb där vi tog en glass och kaffe i solen innan vi fortsatte på sträckans enda kuperade sträcka. Efter drygt 20 kilometers lyrisk löpning var vi till slut tillbaka till bilen. Vi skulle definitivt kunnat springa ett varv till, men ett 70-årskalas väntade på oss i Surahammar, med släkt som jag inte sett på 25-30 år! Ödets nyck att detta skulle sammanfalla denna dag och tre kilometer från där vi parkerat bilen?

Kerstin och jag rundar av med ytterligare några bilder från dagen. Det här genrepet av utrustningen var riktigt lärorikt och nästa story lär dyka upp här på bloggen dagarna efter Great Lakeland 3 Day när vi återhämtar oss i den lilla fellrunningstaden Keswick, där Bob Graham Round tillika startar och slutar. Hav tålamod!

140426m 140426n 140426o 140426p 140426q 140426r140426zz 140426s 140426t 140426u140426zzz 140426v 140426w 140426x 140426y 140426z140426z_karta