Dec 072013
 

131207aLivets stig är som vi alla vet långt ifrån en rät linje, utan bär snarare på trailstigens karaktäristiska särdrag. Nå, nu är ju inte löpningen livet i sig självt, utan en stig bland andra, men ack så viktig för fysiskt och själsligt välmående. Haha, tro nu inte att jag står inför ett livsavgörande vägval i livet. Oavsett det handlar om sammanträffanden, ödet eller en ofrånkomlig mognadsprocess fram till ett beslut gäller det att fånga ögonblicket och vara lyhörd när hjärtat talar! Det gäller sedan bara att våga reflektera och revidera. Som att stå med ena foten på Maslows översta trappsteg och blicka ut mot nya mål.

Den här veckan var det meningen att jag skulle börja öka på löpmängden efter fem veckors frivillig löpvila med reducerad löpmängd. Förra veckan landade på totalt 26 km. Denna vecka började bra med ett härligt varierat terrängpass i måndags med Eskilstuna Trailklubb och 25 kilometer transportlöpning i onsdags. På torsdagen slog illvilliga baciller till och på fredag morgon vaknade jag med rejält svullen hals och småvärkande leder. Tog mig till arbetet. Slutade tidigt. Skippade julbordet. Köpte med mig två smaker chokladtryffel (chili och pistage) och ett rör Ballerina som tröst. Väl hemma efter en cykeltur i hård motvind var det bara att kliva i en varm tycka-synd-om-mig-själv-dress. Ordnade en stor latte. Slog på Nine Inch Nails senaste mästerverk. Och… Det var nog trots allt inte så jäkla synd om mig. Att det förmodligen lär dröja en vecka innan jag snörar på löparpjucken är inget som berör mig särskilt mycket. Inget jag kan påverka, utom att jag istället kan fokusera på löprelaterade delar på skrivbordsnivå. Bland annat släppte tävlingsledaren Shane på fredagen nyheten om platsen för start- och målgången gällande Great Lakeland 3Day. Började genast kolla upp boende för oss från Mälardalen. Tufft när det är Bank Holiday första helgen i maj och att inga B&B – av förståeliga skäl – hyr ut enbart för en natt i anslutning till helg. Det blir till att tälta natten till lördagen då starten går. Men är det fellrunning@hardcore så är det! Boende i anslutning till målgången i Pooley Bridge är i alla fall ordnat för oss (sju) bergsultraentusiaster från Sverige.

I svag kontemplativ feber gick fredagkvällen sedan åt till att gå igenom olästa mail från början av veckan. Där låg ett mail från Daniel som sprang hela Kungsleden i somras. Där låg ett annat från Ian gällande en ny ultratrail-tävling i Lake District nästa höst – The Lake District 3X3000 80K Ultra Trail. Vem fasen blir inte sugen på ett 80 kilometer långt äventyr över de tre grymma fjälltopparna Scafell Pike, Helvellyn and Skiddaw?! Där satt jag febersvag med katterna i läsfåtöljen i julstjärnans magiska sken och funderade. Lyssnade till hjärtat. Smålog. Situationen var snarlik den i augusti då jag – som en skänk från ovan – fick en plats till Lake District’s Ultra Trail 100K och bestämde mig för att lägga ner marathondistansen och sub3-drömmarna helt och hållet. Det resulterade i en DNS på Frankfurt Marathon. Mer än något annat vill jag springa Kungsleden mellan Hemavan och Abisko. Ett äventyr på runt 10 dagar och 43 mil, beroende på väder och allt som kan tänkas hända. Så, för att förverkliga Kungsleden och The Lake District 3X3000 80K Ultra Trail beslöt jag mig för att ge upp försöket att få en plats till UTMB. Beslutet var inte svårt, då chansen att få en plats är liten och framför allt för att gnistan för det äventyret falnat markant det senaste halvåret. Varför göra något jag inte brinner för? Frågan är nu historia och de tre stora löpäventyren för 2014 går således i de svenska och engelska fjällens tecken. Däremellan blir det givetvis några familjära trailtävlingar och veckoslutsäventyr i Sälen och Åre med Eskilstuna Trailklubb. Hjärtat har talat! Märkligt nog känner jag varken av halsont eller feber idag. Ibland gäller det att välkomna ögonblicken, stanna upp och lyssna.

Någon som vill köpa 10 poäng till UTMB? Upplevelserna ingår dock inte i priset!

131207b