Sep 042013
 

Sedan det blev klart med en startplats till Lake District’s Ultimate Trail har det blivit lite si och så med den dedikerade fartträningen i kuperad terräng inför Lidingöloppet (LL). Och så har det varit ultrapass på Sörmlandsleden. Visst vore det kul att kapa förra årets silvertid på 2:12, men fokus ligger av förståeliga skäl på bergsultran i England och från den till LL är återhämtningstiden minimal med två veckor. Dagsformen får avgöra vad som sker på LL. Ville dock få till ett sista dedikerat pass i OK Tors duktigt kuperade 2,5:a. I den har jag hårdtränat inför det två senaste Lidingöloppen. Kuperingen är konstant och påminner väldigt mycket om LL:s orytmiskt kuperade sträcka efter 14-15 km.

Så, dags för senaste månadens fjärde pass i OK Tor. Bjöd in Anki till ett blandat fart- och tempopass. Perfekt väder. Klarblå himmel, smekande kvällssol och ljummen luft. Vi sammanstrålade strax efter 18 vid OK Tors klubbstuga. Vi började med ett varv bestående av 10/10, 20/20, 30/30, 40/40, 50/50 och 60/60, vilket innebär 10 sekunder i tempo under ens bekvämlighetsfart och sedan växla till 10 sekunder tempo över bekvämlighetsfart för att sedan öka på tiden med 20 sekunder och så vidare. Därefter börjar man om eller så fortsätter man att öka på med 10 sekundersblock. Jag brukar kalla det strukturerad fartlek, med betoning på struktur snarare än lek;-) Ni kan ju tänka er själva hur (o)rytmiken kan upplevas i ett duktigt kuperat spår, då tempoväxlingen kan komma mitt i en backe. Backarna i OK Tor är inte skyhöga, men väldigt branta och många. Varv två blev en repetition, men vi körde även lite backteknik-träning: jämnt tempo in mot spårets brantaste backe för att korta ner stegen uppför och bibehålla samma takt (inte att förväxla med tempo) och när vi nått krönet växla om till högt tempo i en lång utförslöpa, inget jäkla återhämtningslufsande. Vill man springa på silvertid på LL, så är det smart uppförslöpning och toksnabba utförslöpor som gäller. Varv nummer tre körde vi högintensivt rakt igenom var för sig. Ett riktigt tufft och tillika härligt pass. Sprang i mina Inov-8 F-Lite 230. Har glömt bort hur jäkla sköna – och snabba – de är! Jag tror bestämt att de får bära mig genom LL om 3 1/2 vecka.

På tal om Inov-8, så fick jag i början av veckan deras ultralätta regnbyxa som är specialdesignad för löpning. Komplett regnställ ingår i Lake District’s Ultimate Trail obligatoriska packlista och är det på de flesta längre fellrunning-tävlingar på ultradistans i England. Byxorna, Race pant 150, sitter riktigt bra och följsamheten är klockren. Att de sedan bara väger 150 gram och tar liten plats gör dem ultimata för exempelvis fjällöpning med minimal packning. Nå, nu hoppas jag dock att slippa använda dem i England och på kommande äventyr, men det känns tryggt att ha dem i packningen. Så en mer fullödig utvärdering får vänta till jag fått pröva brallorna under några tuffa långpass i blöta eller snöiga förhållanden framöver.

Just nu längtar jag till fredag eftermiddag, då vi är 11 glada själar från Vilsta IK som beger oss till Kolmården för att springa de läckraste etapperna på Sörmlandsleden under lördag och söndag. Väderprognosen ser fin ut med sol och 20 grader hela helgen. Det kommer inte att gå någon nöd på oss. En story från vårt trailläger kommer på bloggen efter helgen.