Dec 312012
 

Så där, vad kunde vara bättre än ett långpass på årets sista dag? Kan inte komma på något annat faktiskt. Ett hett skumbad, en latte och brorsans hembakta toscakaka har jag i skrivande stund (på årets sista blogginlägg) också hunnit med. Så det blev ett härligt långpass längs Mälaren i vackert och speciellt vinterljus.

Ärligt talat har jag varit lite dumdristig. Jag brukar aldrig bry mig om total löpmängd för året. Det blir vad det blir liksom. I mitten av december insåg jag dock att jag skulle kunna uppnå den magiska milstolpen på 300 sprungna mil, vilket jag aldrig uppnått tidigare. Jag var ambivalent då december normalt är min ”vilomånad” på året. Att plötsligt öka på mängden istället för att minska den är förenat med skaderisk. När det gäller löpning är jag fast övertygad om att man ska hålla sig till den utstakade planen, i alla fall inte göra för stora avvikelser. Ett snedsteg från planen kan vara äventyrligt. Och ja, det är snorhalt ute på cykelbanor och grusstigar. Nå, jag valde att frångå planen eller snarare jag gjorde en snabb revidering av planen;) Varje pass de senaste två veckorna har varit inplanerade på kilometern och jag bestämde för att dagens långpass symboliskt nog skulle få bli 30 kilometer långt.

Efter en stadig grötfrukost och soft morgonstund i mysbrallor var det dags att svida om strax innan elva. Dags att testa nya Salomonryggan (Skin Pro 10+3) för andra gången efter diverse justeringar. Har även låtit min skomakare sy på en resårkonstruktion så att jag kan ha Garminklockan på ena axelremmen som på min andra Salomonrygga. Jag vill inte ha klockan på handleden när jag springer lång- eller ultrapass. Jag gick igenom kartan en gång till och memorerade de obanade genvägarna.

Kom ut strax efter elva och möttes av skön luft på 4-5 plusgrader, men glashala grusgångar. Icebugen satt så klart på fossingarna! Ryggan satt tight och skönt med två flarror Hammer och en liter vatten i blåsan samt ett par Flapjacks. Tog vägarna längs ån mot Ekbacken. En extrarunda för att få ihop mängden. Sedan var siktet inställt på Solvik (en stor Mälarvik). Inte mycket till mänsklig aktivitet och fåglar och rådjur bryr sig inte om att det är nyårsafton. Kom ner till Solviks båtklubb där jag stannade till och en plog på 11 sångsvanar flög över och utstötte sina vemodiga ”klångande” rop. Läckert! Därefter blev det en kilometer obanat för att slippa springa en lång omväg på väg. Sprang på en gammal hemmagjord fiskrök nere i strandskogen. Sedan var det bara att följa små vägar och cykelbanor runt Solviken och ut på Mälarbaden som vetter ut mot Mälaren. Med lite fotostopp här och där. Fortsatte längs Mälaren och ytterligare lite obanad terräng, vilket var riktigt skönt. Under 2013 ska jag springa mycket mer obanat. Kom sedan ut på Torshälla huvud. Stannade till på höjden och intog hela panoramavyen (som inte går att fånga på foto). Och sedan fortsatte jag ut på Ängsholmen och till sjöscouternas kåk på yttersta udden. Där stannade jag till och njöt av utsikten och det härliga ljuset. Nästan som en målning á la Strindberg. Två havsörnar flög förbi längs med farleden.

Efter njutlöpning genom Ängsholmens gamla sommarstugeområde bar det sakteligen av hemåt. Jag fick springa lite sightseeingrundor längs med kanalerna för att slutligen komma hem och stanna klockan på 30,07 km. Ja, så tog jag hem ett personligt årsmängdrekord på 300 sprungna mil på årets sista dag! Den som är intresserad av dagens rutt hittar den här. Totalt noterade jag 31 fågelarter av vilka havsörn, sångsvan, bergfink, stenknäck och stjärtmes var de roligaste.

Nu väntar en lugn kväll med läsning och kattspinning. Imorgon är en ny dag, ett nytt år. Jag önskar er alla en trevlig nyårsafton och bjuder på några fotografier från dagens Mälarlöpning.