Nov 012020
 

01aSå var det den 1:a november och oktober är historia. Förhoppningsvis har de sista älgflugorna för i år stilla somnat in men jag är inte den som tar ut segern i förskott. Inte ens getingarna har gett upp. Mössen, däremot, de sover inte. Inte om natten i alla fall. Kan bli dyrt att lämna mat i ryggan om natten. Nåväl, mitt utesovarliv fortsätter som vanligt även om oktober månad har varit annorlunda ifråga om val av plats. Skäms över att det inte blivit en enda natt under bar himmel, trots några fina nätter. Men att lita på SMHI eller YR, nä, det gör jag inte. Hade hoppats på oktobers sista natt med fullmåne men trots lovande prognos blev det ett fuktigt dis hängande över Marvikarna, så det blev under tarpen. Ljuvligt på sitt sätt.

Man får väl tveklöst säga att månadens nattsömn med tillhörande drömmar till största del har samlats in i tältet på balkongen. Totalt har det blivit 20 nätter i tältet på balkongen. Jag är glad att jag installerade tältet i september då det varit ett rätt regnigt och ostadigt oktober. Resterande 11 nätter fördelar sig på tält (3), tarp (2), vindskydd (2) och slutligen fyra nätter i min säng. I tältet på balkongen har jag under hela oktober sovit i min Haglöfs Hypna 2 och på en tjock luftmadrass och ett liggunderlag i cellplast. Sover otroligt skönt och det är framför allt den svala luften som är så skön och luften som som strömmar genom tältet, har alltid halva ingången öppen. Och myggnätsfönster i taket. Mysfaktorn är stor då jag installerat ett litet nattduksbord, så det brukar bli en timmas läsning i pannlampans sken och förstås med en kopp kryddigt te. Läste nyligen ut Anders Brodins bok Smartast bland mesar, en bok om vår kära lilla smarta talgoxe. Men allt är inte vackert och ljuvt i tältet. Natten den 22 oktober stoppade jag i sömnen handen bakom kudden på något sätt och det stack till som fan själv. Vaknade på nolltid. Och någonstans om än omtöcknad tänkte jag: Geting! Fick fatt på pannlampan och mycket riktigt, där vinglade en geting fram på tältgolvet. Hade inget val än att agera kvalfull dödshjälp. Kunde trots allt somna om men sticket kliade duktigt i en hel vecka. Utöver den incidenten har jag dock sovit som en gammal prins.

01b

I vindskydd på Omberg
Besökte pärlan Omberg den 8-10 oktober. Fantastiska stigar och lika fantastiska och dramatiska utsiktsplatser med vyer ut över Vättern liksom österut över Tåkern och östgötaslätten. Hade med mig tarpponchon men de fina vindskydden lockade med ved och fina vyer. Jag är normalt inte särskilt förtjust i vindskydd då jag sällan sover gott på det hårda men framför allt plana underlaget. Dessa platser har även förmåga att dra till sig möss. Vindskyddet på Älvarums udde huserade mycket riktigt ett helt gäng adhd-möss. Hade dock hängt upp ryggan med all mat på en spik. Men de levde rövare ändå. I vindskyddet vid Makersbergen, som ligger lite avsides från leden, var det inga möss alls. Å andra sidan hade jag pyspunka på liggunderlaget. Fick rulla av och blåsa upp det varannan timma typ. Ja, utesovarlivet är inte alltid en dans på rosor men dessa små irritationsmoment är att betrakta som rena ilandsproblem.

01c 01d 01e 01f

Det månatliga besöket i Tivedens nationalpark
Hade bestämt att oktoberbesöket (23-26/10) skulle gå i vandringens tecken, ingen löpning, bara vandring, mycket sömn och långa sovmornar. Anledningen till detta beslut var att jag skulle testa en ny rygga (Gossamer G4-20) för längre äventyr med lätt packning då min tidigare rygga (Osprey Talon 44 L) inte höll måttet, höftbältet satt inte bra och tryckte på någon nerv. Det var fantastiskt skönt att bara ta det soft. Testa några nya stigar, inte många kvar, och njuta på några fina sovplatser. Första natten på Mellannäsudden lyckades några skogsmöss gnaga hål på en meshficka där det låg en snickers. Ingen katastrof då jag ändå ska låta sy över meshfikan med en riktig dragkedjeförsedd ficka, men jag tog in ryggan i innertältet. Ville inte riskera att de små gynnarna skulle gnaga hål på själva säcken. Andra natten, vid vackra Blanksjön, hängde jag upp ryggan i en tall alldeles intill tältet. Sov som en prins. Sista dagen var varm och stilla. En månad tidigare var det rätt mycket älgflugor under mitt besök i nationalparken. Jag var klart förvånad att det även i slutet av oktober var gott om denna lilla lus trots flera kalla nätter med frost i oktober. Under alla år har jag aldrig blivit biten av älgflugor men nu blev jag biten ett 10-tal gånger. De måste ha varit desperata. Men fan vad betten kliar, i flera dagar dessutom. Sista natten vid Unden hade jag på morgonen sällskap av skogsmöss inne i ena absiden. Det var ju morgon och medan jag lagade frukost i ena absiden hällde jag upp lite av min grötmix i den andra absiden, som mest tre skogsmöss som satt där och mumsade i pannlampans sken medan jag jag avnjöt kaffe och gröt. Trevlig underhållning på morgonkvisten att se dessa pepparkornsögda minikängurus studsa fram och tillbaka.

01k 01l 01m 01n

Krampan x 2
I och med guidning av Marviksdrömmen den 17 och 31 oktober drog jag till de ljuvliga stigarna kring Marvikarna dagen innan respektive dag med övernattning i Krampan. Fredagen den 16/10 var den långsträckta sprickdalen vari Marvikarna ligger insvept i ett tunt fint dis, inte läge att ligga under bar himmel så tarpen åkte upp. Dagen efter lättade diset och det blev en himmelskt vacker höstdag. Som sedan avrundades med gofika och kolbullar som tillagades av Calle och istället för bacon/fläsk hade han aspspånsrökt tofu som tärnats. Grymt gott!

01g 01h 01i 01j

Fredagen den 30 oktober drog jag och vännen Gustav Henriksson till Marvikarna, dels för att jag skulle reflexmarkera en ny sträckning av Marviksdrömmen samtidigt som Gustav ville testa sin nya utrustning (tält, sovsäck och lite annat). En perfekt kombo. Blev en skön och fantastiskt vacker vandringstur på 16 km då hela Marviksområdet var insvept i ett stilla kompakt dis. Vi hade en trevlig kväll vid Krampan. Gustav vaknade vid midnatt av två ylande vargar (sannolikt från Mölnbo- eller Ärlareviret), jag själv sov som en stock med hörselproppar. Hade verkligen hoppats på att få sova under bar himmel sista natten i oktober och med fullmåne. Tyvärr satte diset stopp för det och för att undvika en sur våt sovsäck blev det till att sova under tarp. Lördagens löpäventyr på Marviksdrömmen med 11 likasinnade och springerspanieln Vanja blev magisk i det trolska diset. Inga älgflugor! Utesovarlivet fortsätter, det nya normala, som man brukar säga.

01o 01p 01q

Tyvärr, det är nu stängt för kommentarer här.